Taxichauffören från Pakistan

Sista utekvällen i Sheffield och tanken var att vi skulle gå till West Street, men då vi insåg att det regnade så ringde vi istället efter en taxi. Vanligtvis brukar taxichaufförerna vara väldigt tysta och knappt ens fråga om vart man ska utan istället invänta att man annonserar det. Men gårdagens taxiresa var ovanligt trevlig faktiskt och vi pratade med vår taxichaufför från Pakistan om det engelska språket som andraspråk. Vi var nog ömsesidigt imponerade av varandras engelskakunskaper. Jag tror att både Jessie och jag blev glatt överraskade och lämnade taxin med stora leenden på våra läppar.

Måste bara poängtera att det här är mitt 100:e inlägg! Hurra för mig!

Sanna Nielsen vs Leona Lewis

Äventyret närmar sig sitt slut…

Idag var det absolut sista onsdagen i Sheffield och Jessie och jag gick till den tidigare oidentfierbara baren som vi nu vet heter ”Runaway Girl”. Det verkade vara en trubadurafton och det var ganska så bra musik, men väldigt högt ljud vilket tog bort lite av njutningen. Vi drog därför vidare en sväng till Phoenix Bar (studentpuben) som var ganska så öde med bara tjugotal människor, men med en betydligt mycket lägre ljudnivå vilket tillät att vi kunde samtala utan att upprepa varje mening och höja rösten gång på gång. Vi insåg att vi nog kommer sakna Sheffield ganska så mycket när vi åker även om vi är ganska så fokuserade på tentan och hemfärden just nu. Vi har ju trots allt utvecklats ganska så mycket här och har många roliga minnen från året som gått! Men vi har ju även en härlig resa till Rhodos och en sommar i Kalmar att se fram mot och vi har redan planerat för lite galna upptåg som ska genomföras där så inte tar äventyret slut när vi lämnar Sheffield heller!

Kuddrumskänsla

Har ju ytterligare en tenta på tisdag i Tourism and the Media och man blir sällan så trött som när man studerar. Det gäller att man byter miljö för att produktiviteten ska hållas uppe. Jag brukar därför ibland sitta i köket, ute på gården, Peace Garden, biblioteket, vid mitt skrivbord, i min säng… Beslutade mig idag för att lägga ner madrassen på golvet så jag kan sitta på den samtidigt som jag lutar mig mot väggen med datorn i mitt knä (har ju en oerhört obehaglig sängkarm i trä som inte tillåter att man lutar sig mot väggen annars). Det blev lite kuddrumskänsla över det hela, precis som på dagis!

Bournemouth och Golf

Till frukost igår fick jag prova på ”Shortbread”, vilket ursprungligen är en skotsk kaka som man kan säga motsvarar drömmar. Fast i den jag åt var det även choklad, vilket aldrig är fel!! Sen blev det en tur till Bournemouth som sägs ha en av englands bästa stränder.

Det var en helt underbar dag på den fina sandstranden vilket vi inte direkt var ensamma om att tycka. Hur många som helst hade tagit sig till stranden för att fånga lite sol och bad. Tydligen är det så att britterna sjukskriver sig för att fånga lite sol enligt Jessie som hört reportage om det på TV. Innan avfärd laddade vi ordentligt med solkräm och en picknick som vi avnjöt på stranden.

Innan tågfärden hem beslutade vi oss för att det nog vore bäst att besöka en toalett, trots att både Annie och jag bestämt oss för att inte gå på en offentlig toalett. Toaletten var trots allt ganska så fräsch, dock fick Annie genomgå en väldigt traumatisk upplevelse då handtaget föll av i det bås hon befann sig i. Vad skulle ske? Skulle hon klättra över eller krypa under? Till slut fick Sanj tag i en skruvmejsel och så monterade Annie bort hela handtaget.

Väl tillbaka i Southampton började vi ladda för en golfrunda på en Pay and Play bana i trakten, och jag kan ju inte säga att det gick särskilt bra tyvärr! Men banan var väldigt fin och tydligen fungerar det så i England att man på de flesta klubbarna inte behöver ha medlemskap eller ett officiellt handicap för att få spela.

London Calling

Vaknade visst i morse efter 3,5h sömn och kunde inte somna om, det hjälpte ju inte heller att det var jätteljust i Annies rum. Låg och lyssnade på musik under 1,5h och sen beslutade jag mig för att duscha bort tröttheten. Planen för idag var London, för inte går det för sig att man bor i England under ett helt år utan att besöka huvudstaden! Resan tog ungefär 1h och 40 minuter och i tågbiljetten ingick även resor med Underground i London.

Först blev det en sväng längs med Themsen, lite beskådning av Tower Bridge och en Flake99 (en glasstrut med en Cadbury chokladstång). Hela grejen med sightseeing är ju ganska så intressant, man går till en plats, tittar, tar sina fotografier och sen drar man vidare.

Nästa anhalt var Hyde Park där tanken var att vi skulle hyra trampbåt och flyta runt i sjön som finns där. Men efter att vi sneglat på kön under en millesekund så beslutade vi oss för att strunta i den planen helt och hållet. Det var helt otroligt hur mycket folk som var i parken och alla aktiviteter som försigick så som ridning, volleyboll och inlinesåkning. Det kändes precis som om alla inlinesåkare i parken var näst intill proffs och de åkte både framlänges och baklänges utan några som helst problem, en kille körde till och med old school med traditionella rullskridskor.

På den Japaninspirerade restaurangen Wagamama beställde vi nudelsoppa med kyckling och jag kan ju lova att det smakade helt fantastiskt efter några turer fram och tillbaka i Londons Underground. Sedan åkte vi upp i London Eye, det gigantiska pariserhjulet som stått vid Themsens södra sida sedan Millenieskiftet. Visserligen tog de ordentligt betalt (£15), men precis som att åka Gondol i Venedig så var det en sevärdhet som man borde uppleva åtminstone en gång i livet. Vi hade därifrån utsikt över bland annat Big Ben och Parlamentsbyggnaden och turen i den roterande kapseln tog ungefär 30 minuter.

Till sist blev det shopping och jag investerade i en ny axelväska från Esprit, tror att jag kommer trivas jättebra med den eftersom jag sökt precis en sådan. Perfekt att använda då man behöver ha med sig lite av varje så som vattenflaska, kursböcker, anteckningsblock, pennor, kamera, mobil osv…

”Vara på stranden på riktigt”

Under gårdagen så åkte Annie och jag till Portsmouth, cirka en timmes tågfärd från Southampton. Vädret var underbart trots att väderprognosen förutspått regn. I soldiset tog vi en promenad vid hamnen (riktigt trevligt promenadstråk) och hamnade vid en arkad och massa små stånd som sålde munkar och sockervadd bland annat. Där fanns även en stenstrand och en del ”var på stranden på riktigt” som Annie uttryckte det. Detta innebär att man har solstolar, picknick, badkläder, solskydd i form av ett litet tält och så vidare. På stranden sysselsatte vi oss med att hitta diverse hjärtformade stenar och tänka på strandminnen från resan till Montenegro 2005. Som ett litet mellanmål åt vi varma munkar och drack så kallad chokladmilkshake, som hade samma konsistens som de sista i en Calippo. 

I Portsmouth fanns det en ganska så häftig byggnad som kallas för ”The Spinnaker” om jag inte minns fel, och jag tror efter att ha beskådat arkitekturen att den skulle påminna lite om ett segel (jag lovar att ladda upp bilder när jag kommer tillbaka till Sheffield). Sen blev det en Chicken Ceasar Wrap på Ha HA Bar & Grill som även finns i Sheffield. Det var lite lustigt dock att Annie fick lov att visa leg när hon beställde mat, trots att hon utöver sin wrap bara beställde Coca Cola.

Efter lunchen så blev det shopping på ett outlet-område och jag hittade faktiskt hela tre klädesplagg som jag tror kan komma till god användning nu under sommaren, nämligen en vit skjorta, ett par kaki shorts och en kjol. Allt som allt gick dessa inköp på £33, vilket jag får lov att säga är ganska så bra fynd, med tanke på att bara kjolen ursprungligen hade kostat £35. Till sist blev det en iskall mocha med grädde som reseproviant under resan tillbaka till Southampton.

Kvällen bjöd på BBQ som bestod av fläskkött, sausages, vitlöksbröd, bacon med tillhörande potatis och blandad sallad. Sedan blev det utgång till Annies favoritställe ”The White House”, en ganska så liten nattklubb som spelade till större delen RnB. Riktigt trevlig och intensiv fredag som slutade med sängdags strax efter fyra på natten.

Taglektyr

Glomde skriva att jag ska aka till Annie i Southampton idag, en resa som tar cirka 4 timmar. Det kan va ganska sa drygt ibland att sitta pa ett tag sa jag ska forsoka fordriva tiden med att lasa lite. Ibland blir jag tyvarr aksjuk, men jag hoppas att det ska ga bra idag. Tog en svang til Waterstones och kopte mig en bok som lag fyra pa pockettopplistan. Tror att det handlar om figuren Temperance Brennan som ar med i Tv-serien ”Bones”. Det kan nog bli intressant eftersom jag tycker om den serien valdigt mycket men inte har haft nagon mojlighet att folja det under min englandstid, som namnvart lider mot sitt slut. Jessie poangterade precis innan jag skulle ga att det imorgon bara ar 12 dagar kvar tills vi aker hem. Det kanns sa konstigt eftersom det har varit sa mycket pa sistone sa att tiden bara flugit forbi, Men antligen sa har sommarvarmen kommit, det sa bara PANG, sa man har inte riktigt hunnit anpassa sig till det. Nu ar det nog dags att pallra sig till stationen, kanske vore smart att kopa  nagot att dricka under den oandliga resan…?

Myrspaning

När man får det tråkigt under tentastudierna kan man ägna sig åt så pass exotiska aktiviteter som myrspaning. När man sitter där med sin bok kan det helt plötsligt komma en ivrig myra kilandes över bladet, det kan till och med hända att den myran bär på en annan myra, då börjar man ju lätt fundera över vad som kommer ske därnäst?? Det kanske är allmänkunskap att myror är kannibaler? En sak som är säker hur som helst är att de är väldigt starka!!

IB exams all over again?

Ska imorgon, som ni säkert förstått, ha min första tenta här i Sheffield. Vi ska alltså på två timmar skriva två uppsatser inom två områden av fem valbara. Känns nästan lite som IB exams, har ju inte skrivit en uppsats på en salstenta sen gymnasiet och inte får man använda blyertspenna eller kladdpapper heller. Jag hoppas verkligen att det går vägen!!